Lite bilder från igår:
Shinjuku
Min gamla kompis Akira & SOLITUDE kom till Sverige för en liten turne. Plockade upp dom på bussterminalen och dom bodde härute ett par dagar innan dom sen flyttade till stan inför giget på Anchor. Dom ville mest vila upp sig men gick upp till centrum för lite lunch och shopping.
Lite blandat från stan. Den här gången blev jag äntligen kompis med enorma Shinjuku station! Vi bodde i krokarna och hamnade där minst ett par gånger om dan när vi skulle byta linje, boka sittplats till tåg eller bara gå och fika. Har alltid tyckt att den är för stor och förvirrande, men nu känns den ok:)
Hemma!! Vi hyrde en apartment i Tokyos sunkdistrikt och trivdes alldeles vansinnigt bra. Mat, barer och sex. Inga barnfamiljer i sikte:))
Sängarna var stenhårda och saknade bäddmadrass men annars inget alls att klaga på. Vi hade wifi, riskokare och nån till apparat som vi inte kunde lista ut vad det var för nått. TV & kyl fanns också och det var bara 2 minuter till tunnelbanan (Higashishinjuku). Allt detta för en väldigt billig penning.
Om man vill ha gratis utsikt i Tokyo så är Tokyo Metropolitan Government Building ett av dom bästa ställen att gå till. Man ska kunna se Mt. Fuji när det är bra väderförhållanden. Har inte lyckats med det en enda gång hittills:)) Iaf så hade vi en medioker lunch med en grym utsikt.
Sumo stadsdelen i Tokyo!! Vi skulle dit för att hitta något bra ställe där vi kunde äta chankonabe. En gryta som sumobrottare äter mer eller mindre dagligen för att öka i vikt. Vi lyckades med lite hjälp av div butikspersonal och polisen, men innan det så tittade vi in i minnestemplet (Tokyo Earthquake Memorial Hall i Yokoami parken) för den stora Kanto jordbävningen (1923) och för offren av bombningarna -45.
Annars så såg vi några yngre sumokillar som hängde i trappan till Edo-Tokyo museet. Antar att dom hade nån träningslokal i närheten.
Sen hittade vi vårt ställe för chankonabe!! Yoshiba var ett skitfint ställe som hade förut varit ett sumostall. Dom hade bevarat det mesta av originalutseendet och vi fick gå in i ringen för att ta lite bilder. Först fick vi byta till träsandaler:) Grytan fick vi passa själva på bordet med lite hjälp av en supertrevlig dam. Överhuvudtaget så var det väldigt trevlig personal på stället. Vi kom dit en kvart innan dom skulle öppna men vi fick komma in och sätta oss och vänta tills dom var klara med förberedelserna.
Det var mycket mat men vi åt upp precis alltihopa. Svingott! 7000 Yen och lätt värt. Definitivt tillbaka nästa gång:)»FLER BILDER / THE GALLERY
»Yoshiba / »Chankonabe / »Great Kanto Memorial Hall
Vi hade bara två saker att göra i Monzen-nakachō den kvällen: a) Hitta kaffe b) hitta ett sakebar. Vi hittade båda och fick en trevlig kvällspromenad på köpet:)
Man verkar hamna här varje gång man besöker Tokyo. Inget speciellt sen sist och nu var det mest för att Ester inte sett stället.
Vi petade in 100 yen och tog varsin spåpinne, Omikuji (おみくじ). Bra för Ester, dåligt för mig. Så vi hälsade på Kitsunes (rävstatyer) vid lilla templet (Hikan Inari) bakom Sensō-ji ifall det skulle balansera situationen. Det kanske det gjorde…:)
Vi hade en dag kvar att använda på våra Kanto pass och vi hade fortfarande inte åkt Shinkansen. Så dagen efter tyfonen drog vi till stationen och tog första bästa tåg bara nånstans. Jag hade tänkt att vi kunde ha åkt till Nikko eller nån annan stans, men alla lokaltågslinjer var indragna pga stormen och även en del Shinkansen linjer var det stopp på (!!!), så vi hade inte så mycket val. Har redan glömt vad stället hette, men när jag hittar biljetten så står det nog där:) Själva åket var huvudsaken. Så vi köpte den obligatoriska bento boxen och susade iväg.
Älskar dom här tågen!! Nästa resa MÅSTE bli med railplass igen. Verkar som jag har helt fastnat i Tokyo kortisar senaste tiden.
Stället vi hamnade på var nån berömd golfcentrum, men inte speciellt intressant för oss. Kaffe var svårt att hitta och det enda stället var givetvis Starbucks. Aja, vi fick en tågutflykt i vilket fall:)
Tyfonen skulle komma, men vi hade inte kollat så visste inget. Så vi åkte på skogshajk till Mt. Fuji en sådär 100 km bort. Har velat åka till den här skogen länge men det behövs en till anhängare av mörkare metal för att det skulle bli av. Skulle inte åkt dit själv:/
Jukai (ett hav av skog) har ett speciellt rykte för den är a) full med demoner (sen alltid) och b) folk har en ovana att gå dit och ta livet av sig (sen 60-talet). Finns massor att läsa om skogen & området så Googla! Finns även en hel metal album som heter Aokigahara Jukai. (??!!) Kollade in en fladdermusgrotta (inga fladdermöss) innan vi försvann in i skogen. Inget ställe man vill gå vilse i, så vi höll oss strikt på stigarna. Bara att dom gick ibland lite korsan o tvärsan så ett tag var det lite osäkert om vi skulle hitta ut innan det blev mörkt.Så småningom hittade vi ut till vägen och en stund senare ett fik nära busshållplatsen. Och dom hade WIFI!!!
Så när man slog på telefonen så började man få in meddelanden från folk som tyckte att vi skulle snarast gå inomhus och hålla oss där för Tyfonen skulle komma. Visserligen så regnade det och blåste mer och mer men vi var en bra bit från stan och bussen till tåget skulle komma först om en timme. Så vi hade lite lunch. Och fotade Mt. Fuji i en tavla på väggen eftersom det var så dimmigt ute hela dan att vi inte såg den fast vi var precis där. Har aldrig lyckats sen den ännu!! Tror inte att den finns på riktigt:/Anyways, bussen kom och vi kunde rymma landsbygden i ett leksakståg. När vi sen kom fram så var det redan ett jäkla väder. Men ut skulle vi igen för vi kollade läget på tv:n, samt kollade kylen och insåg att vi har inget att överleva på om vi blir fast i huset en längre tid. Så det var bara ta sig ut och shoppa. Gick väl bra. Som tur är så finns det alltid nått ställe i närheten där man kan handla proviant. Sen satt vi och väntade för fulla styrkan skulle slå till nån gång vid midnatt. Det värsta blåste tydligen förbi Tokyo men det var illa på många ställen i stan med översvämningar och grejer som blåste sönder. Vi var relativt skyddade i vår lilla gränd, så inget dramatiskt hände där. Balkongen var dock helt klart off limits, så dit vågade vi inte gå för att spana på läget eller röka. Tror att vi sov över hela katastrofen för nästa dag var det fint ute. Och så var det med det.
Yokohama har för länge sen växt ihop med Tokyos ytterkanter. Eller tvärtom, ytterkanterna har dragit iväg åt det hållet.
Vilket som, så åkte vi dit för att kolla Ryo´s band GUEVNNA när dom spelade på en liten klubb där. Vi gick en liten runda innan men tog inte så mycket bilder. Sen spelningen och ut för lite ramen med Ryo & Hiromichi. Dom drog tillbaks till klubben och vi åkte tillbaks till Tokyo efter en liten titt på Chinatown.
Av nån anledning tog jag en hel massa bilder i Koenji fast jag inte gick runt där så länge. Skulle dit för att gå och se min kompis Akira och hans band SOLITUDE live på Club Mission´s. Fint väder så åkte tidigt och gick bara runt och kollade på grannskapet innan jag gick tillbaks till klubben lagom till soundchecken. Massa trevliga smågator och bra mat/fika ställen!
Skulle träffa Daniel och mina Malaysiska polare, Young & Syaari utanför Senso-ji templet. Hade inget vettigt för mig så åkte tidigt och tog en repa i tempelområdet. Hade varit där lite hastigt en gång tidigare, men lite heligheter på morgonen kan aldrig skada.
Lite Wikifakta: “Sensoji-templet (japanska: 浅草寺, Sensō-ji) är Tokyos äldsta och mest kända. Det ligger i Asakusa i Taito kommun och är ett välbesökt turistmål. Templet är buddhistiskt och tillägnat Kannon, men ligger som många japanska tempel vägg i vägg med en shintoistisk helgedom, Asakusa jinja. Templet byggdes någon gång på 600-talet, med det exakta årtalet är oklart. Kända landmärken vid templet är “Åskporten”, Kaminarimon och en fem våningar hög pagod.”Was supposed to meet up with my friends in Asakusa, arrived early and just strolled around. Been to Senso-ji before, but some holyness in the morning is never waste of time:)
Varje gång blir det åtminstone ett par vändor till dom här krokarna. Inte så mycket för att shoppa fast möjligheterna till sånt är oändliga här. Trivs bra med att bara gå runt och kolla på allt och alla:)
Traffade min kompis Yayoi en snabbis för hon ville visa mig denna park och nått gammeljapanskt uppträdande.
Slutet av november och t-shirt väder:)) Hur bra som helst! Yayoi var tvungen att dra efter föreställningen för hon skulle valla runt hantverkare i lägenheten, men jag stannade ett bra tag och gick runt i parken. En del fina höstfärger:)) Närmast station: Iidabashi. »WIKI
Vi hade en dag kvar på vår railpass men vi sket i att åka bort från stan. Istället använde vi den så mycket vi kunde på JR linjerna i Tokyo och åkte till Gotokuji och kollade på templet för maneki-neko (lyckokatterna). Sen vidare till Shimo-Kitazawa, som är en jättemys stadsdel att vandra runt i, men precis då började det regna. Vi gick runt ett tag, tog en fika och åkte till hotellet för att packa våra pryls. Har inte gått helt utan komplikationer men nu är allt intryckt i väskorna.
Beställde taxi tills imorgon bitti och sen lämnar vi stället. Förmodligen kommer vi att sova som två små grisar hela vägen hem. Vi kommer att knoppa in redan på vägen till flygplatsen för att sen tuppa av helt på flyget till Danmark.
Ganska skönt att få börja med det långa flyget så man behöver inte hoppa runt så mycket efter man satt sig. Först efter 10 timmar eller så.
Egentligen vill vi inte åka härifrån, utan stanna här och starta ett jazzband.
Men man kan alltid åka tillbaka…
Trött nu. Syns i Sthlm.
Klar med ETT helt album nu. Resten kommer efter helt i o-ordning så småningom. Dåligt med förklarande bildtexter, men Aizu Wakamatsu har coolast samuraihistoria som går att läsa mer om bla. här & här. Hittade inget bra på svenska, men ska få in lite bildtexter när jag hinner leta rätt på alla mina ihopsamlade pamfletter & prylar så jag inte blandar ihop fakta. Den dagens reseblogg finns här.
På tåget mot Tokyo….
Vi kom upp i tid och åkte till Aizu Wakamatsu. Ett byte från shinkansen till lokaltåg och vi var framme vid 10 tiden. Fixade lite mat och fika innan vi började göra stan. Vi köpte en heldagsbiljett till loopbussarna som gick varje halvtimme och hoppade av där det fanns nått vi ville se. Finfin dag!! Lite kallt i morse men det gav sig snart och det var hur varmt som helst. Vi hann inte med Bandai-san, men vi åkte längs den ett bra tag så vi har sett den i varje fall. Inte så mycket höstfärger för mig på den här resan men det känns ändå inte speciellt deprimerande. Det har varit kul hela vägen.
Vi började med slottet, sen husen där samuraierna hade bott och till slut tog vi oss upp till berget Imoriyama där 19 unga killar tog livet av sig under kriget 1800-nånting. Dom alla var 16-17 åriga (dom kan ha varit yngre också) söner till samuraier och tillhörde Byakkotai, Vita Tiger brigaden. Jag måste åka dit nån gång i september när dom har festivalen med alla krigsherrar, samuraier, Byakkotai och hela kitet.
Vi har bestämt att inte åka iväg imorgon utan stanna i Tokyo vår sista dag och ta det lugnt. Ska kanske leta rätt på templet för lyckokatterna.
Det kommer att bli jobbigt att lämna Japan i övermorgon…
Fast det är fortfarande lite kvar och vi ska göra det bästa av det hela.
Skriver på tåget mot Aizu Wakamatsu:
Igår morse tog jag kameran och gick på stadshajk. Kitty skulle göra en massa promotion under dagen och börja med diverse intervjuer och tjohej så Mats (han ÄR en Japan;)) från skivbolaget var där och tog hand om henne.
Tog tåget till Ikebukoro och därifrån gick jag till Shinjuku, vilket med alla kringelkrokar tog en sådär 3 timmar. En riktigt najs promenad med lite nya ställen jag inte varit på förut. Och nu hittade jag Kabukicho också!!
Sen en liten vända via Shibuya och klockan var precis lagom när jag kom tillbaks till hotellet. Man hann ta det lite lugnt innan vi skulle iväg till Burrn Magazines (japansk metalmagazine nr 1) headquarters för ytterligare en intervju. Dit åkte vi med Akira (skivbolagschefen) och en tolk. Kitty skulle ha signering på Disk Union efter Burrnintervjun och Mats skulle dit i förväg med alla grejerna så han följde inte med.
Intervjun gick lysande och vi sa hejdå till tolken och stack iväg till Disk Union. Vi hade lite tid på oss så Akira bjöd på fetfika.
Signeringen var riktigt skoj med en massa kul folk som köade i trappen när vi kom. En liten kille som vi träffade på Loud Park var bland dom första i kön. Eller liten…vi skulle ha gissat att han var typ 15, men han var 23. Japaner…:)
I vilket fall så hade han (givetvis) ett band och han gav mig en democd. Ska kolla upp dom på MySpace. Måste kolla Akiras band också…han e sångare i nått hårdrocksband.
Tokyotjejen Yayoi vi träffade i Stockholm i somras dök också upp med nån kompis. Det var meningen att jag skulle försökt rodda ihop nått med henne redan när Takashi & Miho var här, men tiden bara försvinner och man hinner inte allt. Men hon är rätt företagsam av sig och dök bara upp:)
Signeringen tog lagom tid och efteråt bjöd Akira och Mats på middag på en Izakaya. Skitmysigt ställe där man hade eget rum och man kunde stänga för sig ifall man ville. Lågt bord med kuddar runt omkring men istället för att sitta obekvämt på knäna, som man sett på film, var det en grop under bordet så man kunde sitta och dingla med benen. Hur bra som helst. Maten beställde man på skärmen som fanns på bordet, och Akira prickade in den ena grejen efter den andra så snart hade vi bordet fullt med fat med varierande innehåll. Sashimi, yakitori, sushi, inlagda saker och massa annat. Bara att plocka lite här och var och äta. Allt var supergott!!! Där satt vi ett bra tag och sen vidare till en liten rockklubb som nån av deras polare ägde. på vägen dit såg vi Yayoi sittandes på nån cafe med nån tjej. Hon hade hört att vi skulle till klubben så hon ville hänga med. Vi hade verkligen kul med dom alla men eftersom vi skulle upp överjävligt tidigt på morgonen, la vi ner projektet vid midnatt.
Inte så mycket detaljer i dom här bloggarna för jag är alldeles för trött alltid när man till slut hinner skriva. Klockan är alltid hur mycket som helst innan man kommer i säng och vi går upp tidigt varje morgon.
En detalj: I morse fanns det inte ett enda litet spår av det två dagars party som pågått här. Inte en enda liten fläck eller det minsta lilla skräpbit. Fantastiskt.Dagens utflykt
17.30Vaknade tidigt i morse och åkte till Yahiko tvärs över på andra sidan Japan. Shinkansen till Tsubamesanjo och sen ett par kortisar med lokaltåg. Max Toki dubbeldäckaren på Joetsu Line är den enda tråkiga shinkansentåg jag har åkt med hittills. Bara dom som sitter på övre däck har utsikt, vi andra sitter i källaren med huvet på perrongkantshöjd och ser dumma ut. Man ser absolut ingenting under resan så det enda man kan göra är att sova. Eller skriva blogg…;)
Just nu är vi på tåget på väg tillbaks till Tokyo efter en riktigt bra dag i Yahiko. Ganska mys att åka till ett litet ställe och hajka runt en dag. Vi kollade in en fin park och ett tempelområde,testade lokal glass. I den vevan blev vi kompisar med en lokal hotellägare som bjöd på kaffe och frågade ifall vi ville klappa fisk. Så vi gick och hälsade på hans Koi samling i dammen utanför. En guldfärgad var värt 1000 000 yen, alltså 80 000 kr!!! Jag kliade den på näsan lite. Vi gillade fiskarna.
Åkte linbanan upp till den lokala vulkanen och kollade på häftig utsikt från alla håll. Inte så mycket höstfärger ännu, men vi kanske hinner hitta det nån annanstans. Lever på hoppet.
Svalare än i Tokyo, men vi klarade oss bra.23.30
Sov hela vägen till Tokyo så resan gick smidigt. Rullbandssushi (lax med majonäs & rå lök!!Bäst!!) bakom hörnet och sen åkte vi till Harajuku bara för att äta crepsu med jordgubbar blåbär vispgrädde och glass. Lätt värt:)Imorgon blir det en körig dag. Speciellt för Kitty. Hon ska göra en massa promotionstuff och jag tänker rymma min väg ut på stan och komma tillbaka senare för att hänga med på resten av dagens program. Hoppas allt går bra.
» Resebloggen 21 oktober
» FLER BILDER / MORE PICS
Ebisu är guden för business och välgång, och små festivaler till hans (?) ära hålls lite här och var. Den här arrangerades precis utanför Gimmond:)
Seg start i morse och en till dag borta nu. Takashi och Miho åkte hem vid 16 tiden. Innan dess hann vi äta lite på festivalen ute på gatan och åka till Roppongi. Takashi träffade sin syster en snabbis och vi åkte upp till Mori Tower för att kolla på lite betalutsikt.
Lock i öronen igen i hissen upp men utsikten var grym. Man såg över (nästan) alla stadsdelarna och vi gick runt och såg stan för alla pengarna (1500yen). Hann med lite purikura (roligare variant av fotoautomat), men hinner inte fixa in nått av dom bilderna just nu. Kanske sen.
Efter T & M åkt åkte vi till Odaiba med monorailen. Vi kollade först på ett enormt pariserhjul som bytte färg och mönster hela tiden. Som ett konstigt fyrverkeri. Sen gick vi in på Decks (shoppingcenter) och kom inte ut därifrån innan vi var tvungna att börja ta oss tillbaka. Efter att vi hade åkt ett tag kom jag på att jag lämnade en av mina shoppingpåsar på stationen vid automaterna på stationen. Bara att hoppa av och ta tåget tillbaka. Den var inte där jag lämnade den, men den fanns hos stationspersonalen. Får sluta lämna saker överallt.
festivalen var så gott som slut när vi kom till hotellet men vi åkte bara upp till rummet, lämnade alla påsar och hann faktiskt med lite mat innan allt var nerpackat. Upp och iväg tidigt i morgonbitti så gonatt.
Vi ska ut snart så det här blir lite slarvigt…
Mera shopping för lite småprylar på Sakuraya i Shinjuku och på vägen dit köpte jag mitt livs första rostade kastanjer. Smakade inte alls som jag trodde dom skulle göra. Hade föreställt mig nån god nötsmak men det smakade mera….potatis??? Väldigt elegant påse man fick dom i iaf och en massa servetter. Sen åkte vi bara runt med Yamanotelinjen (ringlinje i centrala Tokyo), hoppade av lite här och var, promenerade en massa och allmänt bara skrotade runt. Åkte upp för lite utsikt också i Tokyo Metropolitan Government Building.
I kvarteret runt hotellet drogs det igång en liten festival som ska pågå i två dagar. Såååå många matställen!!!! Så efter stadsrundan var vi och vände på hotellet och gick och åt här utanför. Lite yakitori, lite bläckfisk och diverse saker som jag inte vet vad det var men det var gott!
Sen var vi en snabbis till Ameyoko (igen) och efter det var vi ganska färdiga. Just nu helt slut i huvudet.
Åtskilliga äro burkarna av Wonda Wonderful coffee jag petat i mig vid et här laget. BÄSTA kaffet i världen! Kitty ska få sova en stund till så ska jag slänga ihop lite bilder innan vi ska träffa dom andra och gå ut på stan.Igår var vädret soligt och riktigt varmt på dan, men lite kyligare senare på kvällen och idag verkar det bli en fin dag igen. Man fryser inte direkt:)
Dagens kortis:
Iväg till Shinjuku ipå förmiddan och skaffade ett nytt (begagnat) objektiv på Map Camera för nästan inga pengar. Lycklig är jag!! Och den trasiga kan jag fixa hemma för rimlig penning senare. Sen släntrade vi runt och hittade lite småprylar och fastnade på en trottoarkant med lite fika och hade dagens filosofiska diskussion. Så länge att vi insåg att det var för sent att åka till Yoyogiparken. Så inga Elvisar för oss.
Raka spåret till hotellet för att möta Takashi & Miho som satt och väntade på oss i lobbyn. Dom hade sett TAKESHI BEAT KITANO här på vårt hotell!!!!!! Den coolaste av alla!!!!!
Han var där med en massa skådisar och crew och filmade precis bakom hörnet. Dom hade väl hotellet som bas så det sprang filmfolk framotillbaks hela tiden. Såg inte Takeshi dock:( Hoppas dom är kvar imorgon!
Runtomkring i kvarteret bygger dom för nån festival som ska pågå imorgon och övermorgon. Ska bli kul att se vad det ska gå ut på.Anyway…så fort vi hade tjattrat lite med T & M, drog vi till Makuhari Messe och Loud Park. Fick våra backstagepass av skivbolagskillen och drog runt. Kitty representerade av glatta livet och blev presenterad för folk till höger & vänster. Ibland hoppade det fram fans som kände igen henne så det rullade på. Och precis när jag pratade med nån kille som hade en Nifelheim tröja på sig, var det en som kände igen mig. Helt otippat. Jag hade snackat med basisten i Hellhound lite av o till på nätet, och jag visste att dom skulle till Loud Park, men trodde inte att man skulle bara ses sådär. Men det gjorde man tydligen för han hittade mig mitt i all röra. Skitkul:)
Loud Park var en schysst festival med en grym scen och en lite annorlunda lösning på publikutrymmet. Vet inte om bilderna blev lite för mörka, måste kolla. Total fotoförbud men tog lite bilder ändå och några extremkorta videosnuttar. I smyg.På vägen tillbaka trängdes vi på tåget med massormassor med folk för vi stannade tills allt var slut (vi kom ju ganska sent…typ 18 tiden).
Vi såg bara 3 band, Children of Bodom, Rob Zombie & Slayer, men Rob Zombie var över förväntan bra!! Jäklar vad bra det var!!!
Shoppade en Loud Park luvjacka också vid nått tillfälle.
Tillbaks till hotellet, Kitty hade viktiga mail och annat för sig och skulle knapra i sig nånting på rummet, så jag gick ut med Miho och Takashi till ett 24h nudelställe. Stor skål med Udonnudlar och tempuraräkor för 380 yen (ca 30kr)! Snaka om att bli mätt billigt!
Egentligen orkar jag inte skriva men tänkte att om jag inte gör det nu så släpar jag efter med en massa. Imorgon drar vi ganska tidigt igen…Har glömt dagens tanke…den är spårlöst borta:)
Sova nu!!! Orkar inte med bilderna så dom kommer imorgon. På Loud Park hade jag bara lilla kameran…
Idag gick det åt ganska mycket åkpengar pga festivalen som var i Chiba. Vi får tanka på imorgon men det var lätt värt det:)
Annars så var det en massa roliga smågrejer idag att egentligen nämna om men nu somnar jag snart. Klockan är halv 2. Gonatt.» Resebloggen 18 oktober
» Resebloggen 18 oktober [Pt.2]
» FLER BILDER / MORE PICS
Dagens Tokyo:
Igår tuppade vi av kring midnatt och idag kände vi faktiskt att vi hade liiiite mera hjärna att tänka med jämfört med gårdagens zombiewalk på stan. Så efter frullen (Starbucks) tankade vi våra Pasmokort och gav gärnet i tunnelbanan. Vi lyckades blocka kortet ett par gånger för att vi inte koncentrerade oss var vi skulle in och var vi skulle ut. Som tur är så finns det personal lite varstans i sina bås och kan fixa. Tokyos tunnelbanespärrar är inte att leka med men annars är det relativt lätt att ta sig runt. Bortsett från att på vissa stationer går man alltid fel minst ett par gånger. Tex på alla dom stationer vi åkte till idag. Konstigt…
Kitty gjorde dagens stora fynd på ett ställe i Harajuku som sålde väldigt specifika och fantastiska plagg av egen design. Alla plaggen fanns i väldigt begränsat antal,oftast bara ett eller två av samma och sen passade storlekarna eller inte. Kityy hade världens flyt och i princip hittade det viktigaste hon ville ha i shoppingväg. Inga spoilers men det var såååå snyggt!!! Kommer att visas i sinom tid på en scen nära dig.
Jag kan inte riktigt shoppa loss på nått innan jag fixat till mitt objektiv. Förhoppningsvis imorgon.Imorgon kommer också Takashi & Miho och vi ska träffa dom i Harajuku på eftermiddan.
Vi är på gästlista (Kittys skivbolag har fixat) till Loud Park imorgon.Egentligen idag också men vi slet hellre ner våra ben på stan. Så nu är dom bara korta stumpar. Dom tar slut vid knäna nu.
Men vi kanske sticker till festivalen allihopa senare imorgon. Rob Zombie!!!!
Mat och kaffe har rullat på i stadig takt, middag åt vi i Shibuya på ett ramenställe där man beställer i automaten vid dörren. Kitty skvätte krydda i sitt öga och jag lämnade min plånbok på bordet när vi gick. Så helt i balans var man inte idag heller.
Men Kittys öga klarade sig och jag hämtade min plånbok efter ett par timmar när jag kom på att den inte längre fanns med oss.
Så allt lugnt.
Senare på kvällen gjorde vi en liten vändning på rummet och stack iväg till Ueno för att hitta en butik i Ameyoko. Vi hittade inte butiken och slet ner den sista lilla stumpen vi hade kvar av våra ben.
Kvällsmacka, pudding och en sushirulle från närköpet och nu ska vi sova!!Dagens runda: Omotesando – Harajuku – Shibuya – hem – Ueno
Dagens väder: molnigt, varmt, liten skvätt regn men inte tillräckligt för att köpa paraply. På kvällen svettigt.
Dagens tanke: Allt som är runt, fluffigt, har öron och är totalt meningslöst är alldeles klart BRA!» Resebloggen 17 oktober (Travelblog in Swedish)
» MERA BILDER / MORE PICS
Framme! Efter en väldigt lugn flygresa (förutom den ganska rikliga rökutvecklingen från ena vingen innan starten från Kastrup), landade vi i Tokyo.
Vi sov mest och kollade på film. På transferbussen från Narita sov vi också. Och vips var vi på hotellet. Som om ingenting hade hänt. Såg inte röken av Olof Skrikhult på hela resan fast jag spanade lite efter honom, men han dök upp på Narita så han har också kommit fram ordentligt.
Efter dusch & lite avslappning drog vi på promenad till Akihabara och Ameyoko i Ueno och nuuuu känns det som att man kan sova en hel natt och vara någorlunda normal imorgon. Tjohho…
Vi har knappt hunnit komma hit och vi (läs: Kitty) har redan potentiella inköpsobjekt för halva reskassan. Blir prima det här:) Säger till när det är dags för att skicka lite pengar…
Bloggbilderna blir som dom blir i vanlig ordning, så never you mind kvalitén;)Dagens tanke: ”Blinkar det och låter det, då är det bra!!!!”
Dagens snack: Pudding, mjukost & knäckebröd
Imorgon drar jag iväg till Japan!! Alltså kommer jag att flytta till Resebloggen igen för ett tag och ska få upp lite rapport & bilder vartefter. Mycket Tokyo men lite berg och höstlöv är också inplanerat! Och kompisarna kommer från Hiroshima. Få se vart man hamnar:)
Resebloggen: soile.wordpress.com
Dagen innan vi skulle hem, åkte vi till Odaiba. Den konstgjorda ön som egentligen är ett av Tokyos mesta nöjes/shoppingcentrum. Bara det att vi åkte dit rätt tidigt på morgonen och allt var i princip stängt. Det var även svårt att hitta kaffe!! Bara några fiskare (?) på stranden. Sumida floden är nog inte direkt för fiske…man får inte ens bada i den, men det var kanske bara nöjet att stå där med sitt spö? Inte vet jag…
På kvällen är det säker en helt annan femma när Rainbow Bridge är upplyst och allt är öppet och det är fullt med folk. I vilket fall så fick vi ändå en trevlig dag med våra sista pengar. Vi åkte monorailen från Shinbashi till Odaiba och tog en sightseeingbåt tillbaka. Inte den skitsnygga Himiko, som är designad av en mangatecknare, utan en mera common variant som kostade bara hälften så mycket för samma resa.
[7 september 2008] Varje söndag år efter år dansar dom i Yoyogiparken…nästa gång ska jag sitta där en heldag och bara fota elvisar:) En underhållande plats överhuvudtaget på söndagar. Massor med folk, massor med band som spelar längs gångvägarna bara med några meters mellanrum (så ni fattar att tvåmanna och ensamma singer/songwriters har det ganska kämpigt mellan två punkband:)). Och givetvis massor med god mat!!!
När man har lite tid över så sorterar man upp resebilder;)
[September 6, 2008] Shimo-kitazawa är lite som Tokyos Södermalm och ligger bara några stationer från Shibuya (Keio-Inokashira Line). Vi var där bara på dagen, men nästa gång ska jag definitivt dit nån kväll också. Det finns massor med små udda butiker, fik & matställen, musikcafeer (vilka vi missade på dan) och alla roliga människor samlas där…typ musiker, konstnärer och allehanda bohemer. Hade letat rätt på en tatuerare där som kunde ta folk utan längre reservationstider, men det blev inte av att vi gick dit ändå. Som vanligt var det så mycket annat man fastnade på hela tiden…» FLER BILDER
Wiki: “Den största partihandelsmarknaden för fisk och skaldjur i världen och en av de största partihandelsmarknaderna för livsmedel överhuvudtaget.”
Upp tidigare än tidigt och iväg…Tsukiji låg bara ett para ett par stationer från våran, så resan blev inte så betungande trots att det kändes att vi gick upp mitt i natten. Tack 7Eleven för Wondawonderfulcoffee!! Annars så utvecklade vi snabbt förmågan att somna snabbt på tunnelbanan & lokaltågen i Tokyo. Tror att det smittar av sig där av nån anledning…
Efter fiskmarknaden ska man egentligen besöka nått av dom närliggande sushibarer med få platser och konstant 100meters kö. Ett av dom ska ha den bästa sushin i världen.
Men Snoffla hade ett appointment på sjukan (St Lukes ligger också i Tsukiji. Ifall ni behöver doktor nån gång i Tokyo…) halv 9 så vi fick bråttom dit istället. Tänkte att man kan ta sushibarerna närsom eftersom dom är ändå rätt nära att åka till. Klart det aldrig blev av.
Men nästa gång. Ytterligare en sak att lägga på to-do listan.»FLER BILDER
Förmodligen har jag sorterat upp alla Japanbilderna inom ett halvår! En klar förbättring från tidigare resebilder…Ameyoko var mitt nummer ett favoritställe nu senast. Jag gick tillbaka dit flera gånger och var lika fascinerad varje gång. Gränd efter gränd med små butiker, pachinkohallar, matförsäljare med ihopimproviserade uteserveringar och massor med roligt folk. Man kan åka till Okachimachi eller Ueno station och sen är det bara att börja kryssa runt. Även om man inte är så mycket för shopping så är det högst underhållande område speciellt på kvällen. GeMigPengarTillEnJapanresa.nu!!
» FLER BILDER
http://tokyoq.com/weekly_updates/tqoole/ameyoko.html
http://www.ameyoko-center-bldg.com
[4 september 2008]
Biljetterna köpte vi redan i Kyoto i en Lawsonbutik för jag hade hört att ibland finns det inga biljetter att köpa till vissa dagar. I vanlig ordning var personalen ytterst hjälpsamma men det tog en stund innan dom förstog vad vi var ute efter. Ändå sa vi “Totoro” flera gånger. Med olika betoningar…
Vi fick våra biljetter (till den 4 september, kl 14.30), men ända tills vi kom fram till grindarna och biljettkontrollen, så var vi lite osäkra ifall vi verkligen hade rätt biljetter. Kanske dom gällde istället till utställningen “Japansk bokföring genom tiderna”…
Men det var nog inga problem, allt funkade som det skulle. Och biljetterna kostade 60kr så det var inte ens nån större investering. Var hade jag fått närmare 400.- ifrån..? Själva “museet” som låg mitt i Inokashira-koen, en bit utanför centrala Tokyo, var helt underbart fint. Total fotoförbud inomhus, så inga bilder förutom lite från utsidan och omgivningarna. Vid infodisken bytte vi ut våra Lawsonbiljetter mot den riktiga som var en filmremsa med 3 rutor ur någon slumpad Ghiblifilm. Vi köade till Saturnbiografen för att se en kortfilm som jag glömt namnet på och gick runt från den ena märkligheten efter den andra. En supermysig dag, bortsett från Snofflas prickar som blev bara fler och värre…fast det återkommer jag till sen. Shoppade Totorofilmen som manga i 4 volymer för 2000¥!!