Första delen av resan blev det rätt mycket berg…
Från Kyoto till Koyasan tog det över 4 timmar med 3 tåg, ett bergståg (drogs med kablar nästan spikrakt upp på sina ställen!! Värre än nån linbana!!) och en buss och när vi väl var framme så hann vi äta lite och ta oss till stigen mot det viktigaste i hela området: Okunoin.  Stigen gick igenom ett gigantiskt kyrkogård som huserar bla forna feodalherrar, samurajer och allehanda folk sen hedenhös.  Jag gillade som fan!!!
Men sen började det regna. Riktigt mycket. Vi snackar om hällregn av bibliska mått nu, så vi fick ge upp hajken och springa till närmsta affär och gå runt där i väntan på att det skulle lugna ner sig ute.
Det gjorde det inte, så vi bestämde oss för att åka tillbaka till Kyoto.
Skit också för jag hade verkligen sett framemot att åka upp till Koyasan som är en av dom mest fantastiskt heliga/vackra platser på denna jord. Så är den att helig våra kategorier inte ens räcker till, för dom tar slut vid “superduper helig plats”.
Men men…nån annan gång. Behöver man nämna att det blev kanonfint väder så fort man kom ner från bergen?

» FLER BILDER


…jo, det var en lång resa till Koyasan….

[28 aug. 2008] Som sagt…vi tog bussen från Yufuin till foten av Tsurumi-dake och sen linbanan upp.  Personalen tyckte nog inte att vi var riktigt kloka utan påpekade mer än en gång att vädret är inte så bra.
Jotack det märkte vi nog, men vi skulle upp i vilket fall nu när vi ändå var där. Dessutom skulle vi åka ifrån Kyushu dan efter så det var i princip vår enda chans att hajka på en vulkan.
Så vi knirrade iväg i en vagn hängandes mellan himmel o jord. Och efter ett tag försvann vi in i ett moln. Och efter det såg vi inte så himla mycket, bara grå gröt. Det var en extremt skum känsla att vara inne i ett moln…det regnade inte direkt men det var blött, dimmigt och konstigt. Utanför stationen såg man på sina ställen nästan ingenting framför sig,  man hörde  musik i högtalarna och allting var bara så kusligt och bisarrt i allmänhet. Vi gjorde faktiskt en egen liten film däruppe…få se om jag nånsin kan få över det till youtube så att jag kan lägga in den här.
Anyways så hajkade vi runt i gröten ett bra tag och bla hälsade på en massa stengubbar som fanns lite här o var på toppen.

» FLER BILDER

blog1

yufuin[28 aug. 2008] Vi skippade helt planen att åka till Aso-san. Den största aktiva vulkanen i Japan och en av dom allra största i världen. Det skulle varit två timmar med tåg plus en bit med buss, och eftersom vädret var såpass skumt så ville vi inte chansa att spendera över 5 timmar i olika åkdon framotillbaks och ändå riskera att området kring kratern var avspärrat. Det bildas mera koncentrerat med giftiga gaser vid vissa typer av väder och då låter man inte folk ta sig upp till kratern. Men inge depp för det finns vulkaner på Kyushu som om inte hälften vore nog. Så vi tog ett tidigt morgonpendel till Yufuin. Vårt största fel var nog att dra iväg alldeles för tidigt varje dag för i Japan dröjer det till lite senare innan allt öppnas.
Men konbinis har nästan alltid öppet och där får man tag på både kaffe och helt fantastiska frukostar och luncher så det var ingen nöd på oss. Vi klättrade aldrig på Yufu-dake, den lokala vulkanen, för på nått sätt gick nästan hela dan bara till att hajka runt i området. Men den var väldigt närvarande hela tiden eftersom den låg precis vid byn. Och dessutom tog vi sen bussen från Yufuin till en annan vulkan. Fast det är en annan story.

»FLER BILDER

blog

Försöker vara lite planlöst organiserad med Japanbilderna. Så jag hoppar lite runt i icke kronologisk ordning…
När vi var nere i Kyushu så åkte vi  till Mt. Takasaki (10 min med bussen från Beppu) och kollade på apkolonin som levde där. Över 1600 vilda apor som blir regelbundet matade så dom skall låta bli dom lokala böndernas odlingar:) Dom hade fått barn under sommaren så det fanns massor med bäbisar…

»FLER BILDER / THE GALLERY

Efter att vi hade landat på Osaka Kansai hade vi fortfarande en bit att åka. Så först efter 5 timmar och 2-3 tågbyten var vi framme i Kyushu och Beppu. Första dagen blev inte så mycket gjort för vi var rätt väck i våra små huvuden,men sen blev det hajk för alla pengarna…molnigt och emellanåt regnigt, men fantastiskt varmt och skönt.
Bästa fiket var precis vid stationen och efter att vi släpat runt på våra väskor kors och tvärs på små sidogator hittade vi tillslut fram till Nogamihonkan Ryokan. Vi var rätt mycket iväg på olika håll, men vi hann bekanta oss med stan och åkte upp på resans första utsiktstorn, Beppu Tower. Beppu är annars en berömd badort med tusentals varma källor och badhus precis överallt men vi plaskade bara lite i en onsenbad som vi hade i huset där vi bodde.

»FLER BILDER

blog4

Har endast och enbart jobbat hela oktober och nu är jag inne i nånslags avstressningsfas. Allt annat i mitt liv har varit på vänt…så jag har inte heller fotat nånting alls på ett bra tag.
Nu har jag fått upp nya sidan för www.plaskis.se och den verkar hålla sig någorlunda stabil nu. Hur det blev den dagen när jag skulle lägga upp den var en annan femma.
Har även hunnit med att få iväg buntvis med Nifelheimfoton till bandet som i sin tur har fixat till dom för tidningar, skivbolag och nya skivan som kommer nu i november. Releasepartyt är den 24!! Dit ska jag gå!!
General Surgery beställde en högupplöst bandbild som ska med i Close-Up och sen gjorde jag även ett kollage med en massa stålgrejer för en broschyr…allt detta utan att ha en sekund över egentligen.
Men som sagt…nu ser det rätt lugnt ut så kanske jag kan börja få tillbaka mitt liv..
Idag var jag ändå på promenad. Hade kameran med mig men fotade inte så mycket…ville mest ha frisk luft.
Erik Tormentor lånade min lilla Ixus när han flängde runt med Death Breath (Hellacopters-Nickes dödsband) som gästsångare på några låtar. Först i södra Sverige och sen i Finland. Min Canon känns nuförtiden lite småjobbig att släpa med när man ska bara gå en sväng så jag saknar den lilla kameran när den inte är hemma.
Ingen Allhelgona foto blev det heller i år…hmhm….

I vilket fall i brist på nya foton har jag plockat i det som fortfarande ligger ogjort. Så nu är jag helt klar med
bilderna från Inari/Fushimi Inari i Japan och min & Marjos heldagstur till Aeoliska öarna i Sicilien i somras.
Så semesterbilderna är nog uppe före nästa sommar!!
Däremot så är det så många bilder att förmodligen ingen annan än jag, dom som var med och mamma som orkar kolla på alla=)))

Nu har dom målat husen. Min granne Bettan tycker att det ser ut som en barack nånstans i Vitryssland. Det kanske det gör? Har aldrig varit där. Trist blev det iaf. Helt plötsligt och inte att det hade med nånting att göra, saknade jag Japan jättemycket=(
Så jag klappade lite på mina prylar jag köpte där…
Continue Reading

Iväg redan vid 7 och mot tåget igen. Snabb minifrulle på vägen och sen neråt landet mot Hiroshima! Det är 40 mil mellan Kyoto och Hiroshima så nu skulle vi åka Shinkansen! Den allra snabbaste, Nozomin, fick vi inte åka med våra railpass men alternativen dög mer än väl. Och väl ombord på en Hikari Railstar blev jag även kär i dom Japanska tågen. Med ett byte i Shin-Osaka tog resan knappa 2 timmar, så lugnt för en dagstur. Ytterligare en grej med Japan: man blev kär i allting, hela tiden.
Continue Reading

Upp tidigt och iväg mot stationen för vi skulle åka till Fushimi Inari Taisha. Hade sett dom röda Toriigångarna i “En geishas memoarer” och dit skulle vi alldels givet. Men först: FRUKOST!

frulle

En bit bort från Yuhara ryokan låg ett ställe där vi beställde och betalade vår frukost i en automat. Åter igen hade vi inte mycket till en aning, men fattade ändå så mycket att det var en Japansk frukost vi skulle ha och sen dess gick vi till samma ställe så länge vi stannade i Kyoto. Frukosten bestod av en god laxbit (shiozake), diverse inlagda saker (tsukemono), sjögräs (nori) , misosoppa, en skål med ris och kallt grönt té. Bara att greppa pinnarna och äta upp. Efteråt åt vi frukost nr. 2 på ett café med vofflor, salt frukt med gelébollar och massor med kaffe (konstiga tédrinkar för Snoffla).
Continue Reading

Dag 1 – Osaka Kansai / Kyoto

Efter att i flera månader övat på Tarakolåten, lämnade jag & Snoffla Stockholm den 18 maj 2007 och flög iväg till Japan för första gången. En stor grej som visade sig att bli ännu större efterhand. T.o.m så pass att jag hittade landet jag längtar till mest hela tiden numera. Det var stor kärlek från första sekunden på Japansk mark med en hämtlatte i handen utanför Osaka Kansai flygplats. Det var varmt och luktade gott och vi var dödströtta, virriga och lyckliga över att vara i JAPAN!

Efter att ha fixat det värsta kaffesuget letade vi rätt på Railpasskontoret på tågstationen, som behändigt nog låg i direkt förbindelse med flygplatsen. Vi bytte ut våra tråklappar mot det riktiga tågpasset som var pyntad med Hokusais fantastiska “Vågen” och sen skulle vi hitta vårt tåg till Kyoto.
Allt gick förvånandsvärt smidigt och snart satt vi på vårt livs första Japanska tåg. Inte Shinkansen men väl en Limited Express (tokkyu) som tog oss direkt till Kyoto på dryga timmen. Framme vid Kyoto station satte vi oss en stund på Café du Monde och tittade på folk som kom och gick genom stationen (som btw var fantastiskt fin!). Efter ett par liter kaffe och några roliga donuts som smakade pappkartong kände vi oss redo att leta rätt på vårt ryokan.donut

Ute var det inte längre precis den sommarvärmen som vi hade mötts av på flygplatsen, och det t.o.m regnade en skvätt ibland, men vi tog vår karta och började släpa på våra resväskor. Med lite hjälp av Kyotobor och med en handritad karta vi fick av en äldre man, så hittade vi faktiskt fram ganska snabbt. Tror att vi gick bara vilse en gång.
Ryokanvärden och hans mamma var extremt trevliga och visade oss basics i hur man gör saker och ting i Japan. Första man gjorde var att ta av sig skorna, lägga dom på en hylla och istället använda dom framlagda tofflorna. Hala och lite för stora var dom och lite småjobbiga i den branta trappan upp till vårt rum, men vafan. Det funkade. Väl i rummet tog man av sig tofflorna också innan man gick in i rummet med tatamimattor på golvet. Aldrig sätta en toffla på en tatamimatta!

toaNär man skulle på toa fick man byta tofflorna mot speciella toatofflor som var framlagda utanför. Givetvis.
Det fanns två olika toaletter i huset: en västerländsk modell och den japanska varianten med en porslinsskål i golvet och ett handtag att hålla sig fast vid. Den västerländska varianten var en fiffig konstruktion med uppvärmd sits (standard i Japan) och ett “tvättfat” ovanför där man kunde tvätta händerna vid varje spolning. Detta var bara en första encounter med dom japanska toaletterna, för fler fantastiska toaupplevelser skulle följa…med ytterligare en anledning till att falla hårt för detta skumma land.

Våra futonbäddar var redan framlagda på golvet (på många ryokans läggs dom fram på kvällen och städas undan varje morgon. på Yuhara fick dom ligga kvar.) och efter toatesterna och lite allmän snokande i husets faciliteter drog vi ut på stan en vända. Aströtta var vi men tänkte att det är nog bäst att hålla sig vaken ett tag till, sova gott hela natten och förhoppningsvis känna sig normal dagen efter.

yuhara
Vårt rum före & efter vi hade boat in oss

Så vi vandrade runt på smågator och  åt vår första riktigt Japanska mål mat på ett underbart högljutt ställe. Med lite hjälp av personalen så beställde vi något som vi inte hade nån aning om vad det var och fick varsin skål av nånting med en tillhörande skål ris. Där och då blev vi även kära i den Japanska maten. Sen tittade vi in Higashi Honganjitemplet och började inse att Japanernas värld är full av detaljer. Det finns inte den minsta ting som inte är värd att noteras och lägga ner lite ansträngningar och finputs  på.

Och allting var rent, snyggt och prydligt. Så min första inhandlade pryl var en liten portabel askkopp.  Skulle aldrig falla mig in att röka på gatorna och fimpa vart som helst. Och man var inte högljudd eller trängde sig heller. Man bugade mycket utan att ens egentligen mena att göra det för det finns regler i bugandet också och vi hade förmodligen den felaste vinkeln av alla i hela världen, men man gjorde det automatiskt överallt ändå så fort man hade med folk att göra. Så även om Japanerna tyckte att man var fånig så måste dom ha fattat hur väl man menade och hur respektfull man försökte vara. Eller hur? Alltid roar man någon:) Och man sa sumimasen (ursäkta mig, förlåt) till höger och vänster också. Hela tiden.

Väl tillbaka på ryokan tuppade jag av så fort jag fick ner mitt huvud på den lilla hårda bönsäcken vi hade som kudde (våra täcken var däremot underbara och fluffiga) men Snoffla blev ivägjagad  av ägarens mamma till att ta ett bad. Ett Japanskt sådant. Hon gick iväg iklädd sin yukata och jag somnade på stört.

» KYOTOBILDER

 

Då åker jag & Snoffla på vår fotohajk i Japan!
Vi såg på film igår, åt godis och kollade igenom mina papper som jag fått inför resan; biljetter, tågpass & annat viktigt. “Menvadå”, sa Snoffla, “mitt tågpass ser inte ut så här”. Det visade sig att hennes tågpass inte alls var nåt pass utan bara själva fodralet utan allt det viktiga. PANIK!!
Passet går inte att köpa när man väl är framme utan den ska man ha med sig från hemlandet.
Continue Reading

Det är fullt upp just nu! Det är bilder åt alla möjliga håll som ska fixas just nu och jag måste hinna med att göra klart i veckan. Senast fredag.

Så kvällarna går åt rätt bra. Ingen onödig tv-tittande elr nått annat slappt.

Så har inte hunnit reflektera över tillvaron så mycket sista tiden. I vilket fall så har jag hunnit med Fiat Lux (studion) årsmöte i lördagsmorse. Linda har bloggat lite mer om den..

Annars så ska jag & Snoffla iväg o äta på Minako. Igen.
Nu firar vi att vi bokat resan på riktigt! Vi har dragit igång en reseblogg också redan nu.

Mest för att roa oss själva under våren fram tills vi åker. Folk vi känner kommer ju inte undan heller utan förväntas att supporta oss hela vägen! Dom som inte gör det får samlingsplattan “Soile tolkar Julen” alt “Soile tolkar Elvis” automatiskt hemskickat! Ska se till att allt finns även som ringsignal…

Bilden till vänster är snodd på nätet och föreställer en Purikura.
En lite annorlunda fotoautomat som vi givetvis kommer att testa lite här & var i Japan:)))

Nu är det spikat! Vi åker till Japan den 18 maj (en fredag). Lite oklart fortfarande vilket flygbolag det blir och priserna är inte heller 100 klara, men Snoffla var tvungen att ge ett datum på sitt jobb så dom kunde planera semestrar. Ang flyget så är alternativ 1 att åka med Finnair. Då är det byte i Helsingfors och sen susar vi raka vägen till Japan på ca 12 timmar. Alternativ 2 är nog värre…då blir det nåt annat bolag som först ska ner till typ Amsterdam elr London och sen byter man och åker tillbaka uppåt, över Sthlm och sen mot Japan. Sluttid: ca 15 timmar. Vi får se vilken vi hamnar på…

En till sak som egentligen skulle vara bättre än originalplanen Tokyo – Hakone – Takayama – Kyoto – Osaka – hem. Och det är att göra samma runda fast tvärtom! För isåfall har vi hardcoreshoppingen i Tokyo sist, och vi vet precis hur mycket pengar vi har att slösa på alla otroliga prylar & gadgets & allt annat.

I vilket fall så har vi spikat & prelbokat nu så det var vi givetvis iväg och firade med sushi & en liten Bento på Minako i Södertälje. Och sen drack vi latte och sen var tåget sen så vi gick en promenad och hälsade på Fiskebåten och alla fåglarna.

Vi ska fira varje liten grej & resehändelse tänkte vi, så det blir en massa sushi innan vi är i mitten av maj:)
Fredag imorgon!! Och Watain har releaseparty på lördag!! Skulle verkligen vilja gå men ska fota hela dan på söndag så jag måste vara någorlunda utvilad…få se hur jag gör.Ska i vilket fall bli kul att se Sonic Syndicate igen:) Vi ska fota på en teater och sen i studion några timmar. Men gonatt!!